Ett kort möte

Det är sent lördag kväll, i det stora stadsrummet är alla ljud klarare. Från en veranda över oss hörs glada festrop och musik. Någon grälar.

Kommer du ihåg mig, frågar jag. Vi möttes här för något år sedan. Hon vänder sig om, och i samma sekund växer det fram likt ett hologram från ingenstans. Slussenbiblioteket tar form återigen.

 

080216slussen

Varför just här på Slussen, frågar hon. Det är ett speciellt ställe, försöker jag, det här är Stockholms pulserande hjärta. Alla möts här. Kom, säger jag, vi går in! Hon har svårt att låta bli.

Slussenbiblioteket känns stort för att vara så litet. Det är som om man kan vandra runt i timmar i denna labyrint, ständigt uppåt. Utsikten blir hänförande när man kommer högre upp, snart ligger hela staden där framför oss som en glödande matta. Är vi uppe snart, frågar hon. Jag ler. Slussenbiblioteket tar aldrig slut. Slussenbiblioteket försvinner.

Pet.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>